Quiznite och spexfest!
Varje torsdag är det Quiz nite på irish puben Southside vid Zinkensdamm. Anna, Mikaela och jag var där förra torsdagen för att vinna potten som vi aldrig får veta vad det är - för att vi aldrig orkar eller kan stanna tills vinnarlaget koras...(en liten brist i Southsides quiz-planering...), menmen vi tävlade tappert(?) ändå! (eee hur många rätt blev det nu..hrmhrm?)
Taggade laget
Koncentrerade laget
Kära girls
I lördags var det spexvåffelfest! Ett trevligt kalajs med mycket singstar, sylt och grädde. SötisIda och jag ska köra med spexbandet bestämdes också denna afton och det skålades med både vin och grogg!
Efter tillställningen(/-arna, eftersom festen blev delad i två ungefär på mitten när grannar på fest nr.1 började tråka sig)tog vi nattabussen himm, hungriga på nattamat (som efter nattaletande slutade med pastapesto hemma i köket - suck haninge..inte ens OKmacken som jag litade så på kunde ställa upp med en liten mosaklick. Dumt. Nattamat åt folket säger jag!)
Vi. Snart med nattamat i magen.
Ja vi har vårat glada barnasinne kvar(uppenbarligen...)
Två ruggiga typer strök runt på Vallagränd för några dagar sedan...
Riktigt scary...
Welcome Katinkadaarling!
Det är rätt sent. Och jag är rätt trött. Men jag kom på hur mycket fina och roliga bilder jag har att fästa här på bloggen! Får lägga in dom i omgångar. Några nu inatt. Ändå inte kul att gå och lägga sig (ensam; K-love är iväg i Norge med jobbet och skidar och scootrar och gottar sig - sååå värd detta!), även om jag borde sova - har en riktigt jobbig seminarieuppgift som får hjärnan att koka och slå knut på sig - samtidigt.. och vi ska sitta med den hela dagen. Men sen...
...Imorgonkväll kommer min älskade Anna alias Katinka hit och jag ska rå om henne riktigt ordentligt! Du är så välkommen vännen, vi ska bara chilla och mysa och prataprataprata tills örona trillar av(eller kanske inte riktigt va?)! Ska bli så härligt att ha dig här!
Våren är här och det gör mig så glad, trenchcoaten(den nya) är framme och vårballerinaskorna på. Här är en vårkrokus från en skånsk rabatt till er som ett "Grattis till våren!".
Livet ÄR som bäst när det rullar!
Wiiii!!!
En sån häärlig dag!
Varit i skolan och haft redovisningsseminarium med våra observationer av Tv i offentlig miljö, som var jättekul att göra, och det gick fint och snabbt!
Sen gick jag hem i solsken med Måns Zelmerlöv i örona - shit jag gillar fan den där caramia låten, fast refrängen e litta löjlig! Go Måns Z!
Jag kom hem och hittade ett vg på förra kursens tenta på ladok, då blev jag ännu gladare!
Nu ska jag packa upp min resväska som fortfarande står kvar i köket och sen ska jag gå ut och gå i solen! Gillar dagar när allt flyter, när det känns som man rullar nerför en backe - då är livet gött, tjo!
Challenge accepted...
Jag har blivit utmanad av PyttiAnna med denna uppgift... Här är knasinfo om mig kanske nåt nån inte vet??
Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.1. När jag var liten samlade jag på ALLT i stort sett. Suddgummin, nyckelringar, pins, bokmärken, klistermärken, brevpapper, tvålar(?!), servetter(min syster samlade och jag tror jag försökte mig på en liten samling jag med...denna var dock så liten att den kanske inte ska nämnas här), stenar och snäckor samt skruvar och skit jag hittade på gatan. Jag förmodar att det var hela Pippis sakletande-grejen som var själva grejen..
2. Jag har kvar en del av dessa samlingar...typ nästan alla..och inlett en ny samling; örhängen. Jag är besatt. Av allt som glittrar. Jag har en örhängesvägg i min garderob där jag färgsorterat alla par. Jag blir glad av att kroka i ett fint hänge. För mig ÄR allt som glittrar GULD!
3. Jag låtsas ganska ofta att jag har ett eget matprogram i tv medans jag lagar mat. Ibland på engelska.. I slutet av programmet = när jag är klar med lagandet vänder jag mig mot en låtsaskamera och håller upp tallriken för att önska tittarna en smaklig måltid. (det är det inte så många som vet---FÖRRÄN NU....)
4. Jag är ganska nipprig och smått hypokondriskt ibland. Pendlar mellan detta tillstånd och cool lugn.. När jag är nipprig kan jag få för mig att ett litet pytte utslag på armen är pest(typ...). Lite jobbigt, lite halvt roande i efterhand.
5. Jag älskar att snacka skit och driva (inte elakt...eller pyttianna?:)) med folk på fyllan. Jag måste skriva denna här med, Anna för det är en klassiker! När jag bodde i Dublin ljög vi ihop värsta historierna om att vi, svenska gänget, att var från en rysk cirkus, pratade engelska med ryskbrytning och förklarade så ingående vi kunde med vår låtsasbrytning vad våra uppgifter var på cirkusen. Jag hette Babouschka (min syster Anouschka)(vi hade alla våra ryska namn, våra alteregon att flyta samman med på småtimmarna..) och jag tog hand om djuren på ciruksen. Minns särskilt en historia, utanför en klubb som hette Q-bar, där jag berättade om lejonet Vladimir som mådde dåligt och behövde medicin. Jag tror banne mig vi lurade de där killarna soo bad att de gick till Phoenix Park dagen efter för att leta efter det ryska cirkustältet..
6. Jag har börjat spela fotboll och slutat spela fotboll på mindre än en timme. Det var nån gång på mellanstadiet tror jag och jag och min granne skulle dra ihop ett lag, flicklag för -83:or. Men det fanns inte så många att samla ihop så vi blev satta i det lag som redan fanns. Jag försökte väl sparka lite på bollen, sen kom min Pappa körandes förbi så jag åkte med honom hem istället. Så var det med min fotbollskarriär...
Så. Nu vet ni lite mer(?). Jag utmanar härmed Ida(Tussen)!
http://idawidberg.blogspot.com/
DONE!
Nu är det över. Och det gick bra.Och tandläkaren var sjukt snäll och lugn och trevlig! Strax efter att jag bräkt ut mig all min irritation på bloggen ringde han. Tog gott om tid på sig att förklara allt som skulle hända före och under operationen och frågade sen vad som kändes jobbigt och vad jag ororade mig för. När jag förklarat det sa han att det var klart jag skulle ha lugnande medicin! Det var inget problem! Skönt med sådana människor.
Så klockan tjugo över 7 igår morse gick jag och Mamma in på käkkirugiska och blev mötta av enbart jättegulliga, snälla sköterskor och slutligen min tandläkare. Mamma sa att det var som en prinsessa kommit in för operation - de var så himla söta mot mig - och då kände jag verkligen att det lönat sig att kämpa för sin sak dagen innan! Fick en liten kopp med lugnande som snart började kicka in...lite dimmig blev jag ledd in i stolen. Och sen gick det ett tag, och sen var det klart! Känns som jag övervunnit inte bara tanden, men en del av mig själv också, den oroliga nervösa delen. Bad till och med att få titta på den blodiga lilla saken och sa hejdå till den. Den såg ganska fin ut, och stor! Frågat Kristian förut om han inte ville ha min tand i en kedja runt halsen, som ett tjärleksbevis, men konstigt nog tackade han nej. Så jag lät alltså tanden ligga kvar.
Resten av gårdagen spenderades mest sovande och tittande på film. Idag likaså.
Mår bättre än vad jag kunnat tro faktiskt, idag är jag dock rätt svullen i underkäken, och lite dimmig i huvudet. Med smärtstillande och extremt lite mat är det svårt att känna sig pigg. Man kan säga att jag fastar nu, men inte fram till påska.. Petade i mig små 1x1cm brödbitar innan till soppan - och det funkade. Annars blir det drickyoggi, nyponsoppa och soppa. Ska fixa mig lite smält glass med varm nyponsoppa strax och se "The Break-Up" på dvd.
Igår såg jag och Mamma "In her shoes" som jag lånat av Mikaela, mycket bra! Riktig chick-flick, dessvärre såg vi inte så mycket under de mörkare delarna av filmen, typ då det var kväll eller natt, för vardagsrummet ville så gärna släppa in vårsolen, men vi gissade oss till vad som hände emellanåt.
Vilket väder!!! Kan man säga att det är vår nu?? Här i södern är det det iallafall, det tror jag är okej att uttala nu utan att det vänder...
Nä, nu som sagt blir det filmtime och några teskedar varm glass, yumyum.
Informationsbrist (- makes me pissed)
Hemma i Veberöd! Har haft en mysig lördagkväll och söndag sen jag kom hem. Pappa och Jesper hämtade mig vid stationen i Lund och åt Mammas paj och tittade på melodifestivalen i den Nilssonska villan. Mysigt. Gussat en massa med vovälsklingarna!
Igår hade vi the old folks på besök; Mormor&Morfar och Farmor kom på söndagsmiddag. SHIT vad gott det är med redig söndagsmiddag, potatis, stek(kalkon), brun sås och gelé. Härmed ska jag försöka börja laga söndagsmiddagar! Hundra år sen jag åt sån mat.
Idag är det måndag och imorgon är det tisdag(nähä..?)och tisdag är operationsdag. Buu.. En dum onödig visdomstand ska bort och det blir iochförsig en lättnad att få bort skiten. Men hu ändå.
Jag har aldrig blivit opererad. Jag har aldrig brutit nåt. Jag har aldrig legat på sjukhus.(pepparpeppartaiträ!!!) Jag mår konstigt på sjukhus. Bara jag närmar mig ingången är det något som drar ihop sig inom mig. Hela kroppen blir till en stor, spänd knut och jag andas knappt.
Jag skulle få lugnande, det var bara att säga till, sa tandsköterskan hos min by-tandläkare. Jag skulle alltså bara säga till dom på käkkirurgen så var det grönt. Men icke.
Min dag började med att jag ringde till käkkirurgen för att kolla läget, ställa lite frågor som deras fattiga jävla info-blad inte svarade på. Min första fråga gällde pillret som skulle hålla mig lugn - "Nää alltså, det måste man säga till om i förväg för det måste man ta en timme innan operation och då är vi inte här..." Jag började lipa. Jag försökte sluta. Det gick inte. Hon försökte lugna mig men det var kört. Skulle jag behöva vara helt medvetande vid en visdomstandoperation?! Men det skulle ju inte vara några problem?? De andra frågorna blev tafatta och hulkande.
Ringde efter att jag sansat mig till min tandläkare här i byn, berättade vad som sagts. Sköterskan tyckte det lät väldigt konstigt, varför kunde jag inte komma dit idag och HÄMTA medicinen och ta den innan jag kom dit imorrn bitti???
Hon skulle prata med tandläkarn och skulle ringa tillbaks. Jag kollade luren hela tiden. Hon ringde sen och sa att jag kunde få lugnande därifrån, men måste ha godkännande från käkkirurgen...ringde akutnumret till käkkirurgen, fick tag i en annan sköterska som sa att jag måste ha godkännande från tandläkaren som ska operera mig. SUCK. Nu väntar jag på att han ska ringa så att jag kan få tag i det satans pillret innan de stänger. AAAARRGGGHHHH. Jag blir galen på sånt här.
Mest förbannad blir jag på informationsbristen. Det ger mig motivation att jobba med information. För vissa kan faan inte informera om ett skit, skriver inte ut saker på infobladet för att "det är självklart", för att läkarna/tandläkarna "gör det varje dag". Ja, förvisso - men för MIG är det kanske inte självklart och JAG opererar inte bort tänder varje dag.
Nu får den där tandläkarn banne mig ringa snart!!! Just nu är jag i och för sig så pissed att jag kan knacka ut tandjäveln själv, så känns det iallafall. Kanske ska jag ta lugnande för deras skull mer än för min just nu...
Nåväl, när detta väl är ordnat ska jag och Pappa åka till Lund och fixa nya pass (vill INTE komma på att jag inte har nåt pass två dar innan avresa...heheParishehe...), och sen ska jag träffa Emma och mysa! Det ska bli en bra dag trots dramatisk början!
Färg, vår, sol!!!(pliiiis)Detta måste vara en av årets hitills gråaste dagar. Därför var jag i extremt behov av lite uppiffning. Rosa färg på bloggen och mig med en blomma i huvet som bild. Så! Känns genast lite bättre. Men snälla nån, nu har vintern hållt oss i sitt grepp allt för länge! Pratade idag med vänner om man skulle kunna göra revolt mot vintern. Vad tror ni? Om alla låtsas att det är vår så borde det väl bli det med. Kan vi inte prova?
Nya livetEfter tentan "Kritiskt seminarium" har nya livet börjat! Tjo flöjt!Pluggångesten byttes ut mot lättnad.De gamla träiga gubbarna byttes ut mot en praktisk kurs.Stökiga lägenheten mot skurat, väldoftande mysbo.De många fikastunderna mot naturgodis.Och framförallt:Soffpotatisandet mot träning!Förra veckan blev det (mer eller mindre motvilligt - mina lår sa ifrån redan efter första passet...) step, bodypump och yoga.Under steppasset råkade jag se mig själv i spegeln ibland, eller halva mig. Jag såg ut som en skadeskjuten fågel som flaxade. Tur jag hade Mikaela och Ingrid att skratta åt mig själv med.Under bodypumpen trodde jag att jag skulle dö. Det var nästan så att livet passerade i revy men instruktörens "KOM IGEN NU DÅÅÅ!!!!" skar i örona så att det var omöjligt att höra eller se något annat. Ett tag trodde jag att jag skulle börja gråta. Det brände till i näsan så där som det gör när gråten är på väg. Men icke. Jag höll ut. Och efter några dagars kärringagång och svårt att sätta sig ner på toaletten framförallt..så började jag tänka på nästa bodypumppass, tänkte att det där kommer jag göra igen.På yogan, som var i fredagskväll, sträcktes hela kroppen ut så man kände sig 1.95 lång - mycket skönt och avslappnande, men stundvis väldigt jobbigt med. Men med rökelse, tända ljus och pepptalk, bland annat om alla nergativa tankar uuut, och in med små pärlor av ljus kände jag mig riktigt bra i fredagskväll.Idag blir det antingen step igen (flaxSofie) eller springa/ro/lite styrka. Hur som helst ska jag byta om nu för ska träffa girlsen om 10! C ya.
