Just nu skyr jag beslut som pesten. Jag tycker det är skitjobbigt att välja, att bestämma mig, att sortera bort, att välja till. Och jag undrar var min beslutsamhet tog vägen.
Jag tror det är just nu bara.
Men om man tänker på det finns det så sjukt många val som man måste göra hela jävla tiden.
Ett tag var min beslutsångestnivå på det barnsliga stadiet typ "Ska jag ha den glassen..eller den glassen....den eller den? jag vill ha båda..eller ska jag ta en kaka istället? eller glass?" SUCK. Som jag dock förstått är detta ett ganska så vanligt problem, om man nu ska kalla det för ett problem vill säga. Och varenda gång tänkte jag "Men HALLÅ Sofie. (detta är alltså den vuxna rösten som flikar in) Det spelar faktiskt inte så stor roll!"
På nåt sätt är ju det här det man drömt om. Att få bestämma själv. Att få välja själv. Det var ju det det var att bli "vuxen" eller iallafall vuxnare än kiddo.
Och så står man där likförbannat och kan inte välja. Vad liknar det?
Men just nu i denna istid så kanske man liksom förbrukar så mycket väljabränsle att det faktiskt blir svårare. Bara vad man ska dra på sig blir ett avgörande beslut för resten av dagen för att man inte ska frysa ute, inte bli för varm inne, inte bli blöt om fötterna, inte frysa om fötterna, inte halka. Och så att ge sig iväg, bara där - mängder av beslut: när jag måste gå för att hinna utan att stå och vänta, vilken resväg som går fortast utan att man måste stå ute och vänta, om man överhuvudtaget ska gå ut är också ett val att göra.
Och så är det det mest förbannade. Det där med omsorgen för vad alla andra ska tycka om besluten om valen. Min största rädsla är att missa saker. När jag väljer bort något ser jag framför mig ett inre scenario av hur det är just då, när jag missar det och inte är där. och så finns ju risken att man ångrar sig. Huu. Det vore ju jobbigt.
Liksom det brända barnet skyr elden, skyr sofiebarnet besluten trots att hon vet att hon icke kommer undan. För jag tänker inte bli som de där på "Outsiders", som visades för några veckor sedan. Det var ett par där en var dominant och en underlägsen. Killen, som var dominanten, tog ALLA beslut gällande RUBBET. Sjukt. Tjejen ringde på morgonen och sa "Hej..jaa du vad ska jag ha på mig idag? Vad passar?" Han: "Du ska ha den svarta kjolen och de svarta stövlarna och den där tröjan med spets på." Och då gick hon och tog på sig det.
Vid frukostbordet åt dom fil och mackor och hon sa: "Det var gott det här brödet." och han svarade "Bra. Då vet jag."
Hon tyckte det var så skönt att slippa ta beslut när de träffades eftersom hon tog så mycket beslut annars därför lät hon sig bara domineras totalt när hon träffade killen.
Jag tror dock inte min beslutsångest kommer gå så långt. Rädda mig i sådana fall från min egen velighet!
upplagd av En bit av Sofies Värld @ 12:50 fm
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida